Historia Rusta och Matcha

Under 2000-talet har Arbetsförmedlingen i Sverige genomgått flera förändringar för att förbättra stödet till arbetssökande genom coachning och matchningstjänster. Här följer en kort historiebeskrivning och utblick för framtidens arbetsmarknad samt hur Rusta och Matcha vuxit fram.

Vilken roll har leverantörerna i Rusta och Matcha?

Privata aktörer inom jobbcoachning och arbetsmarknadsstöd har blivit en allt viktigare del av den svenska arbetsmarknaden, särskilt efter de stora förändringarna inom Arbetsförmedlingen. Historiskt sett hade Arbetsförmedlingen ensam ansvar för att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Under de senaste decennierna har dock en decentralisering skett, och privata leverantörer har fått ett större ansvar för att stödja arbetssökande, särskilt genom programmen Stöd och matchning och Rusta och matcha. Dessa förändringar har öppnat upp för privata aktörer att erbjuda skräddarsydd coachning och kompetenshöjande insatser för att snabbare och effektivare hjälpa individer ut på arbetsmarknaden.

Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) – 2007

År 2007 införde regeringen Reinfeldt Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) som en arbetsmarknadsåtgärd för att stödja långtidsarbetslösa. Programmet var indelat i tre faser:

Fas 1: De första 150 dagarna fokuserade på att hjälpa deltagarna med jobbsökning, inklusive stöd från coacher för att skriva CV och hitta arbete.
Fas 2: De följande 300 dagarna erbjöd aktiviteter som start av egen verksamhet, arbetsmarknadsutbildning, praktik och arbetsträning.
Fas 3: Efter totalt 450 dagar utan arbete övergick deltagarna till sysselsättningsfasen, där de erbjöds sysselsättning hos olika anordnare.

Stöd och matchning (STOM) – 2014

I december 2014 ersattes fas 1 och fas 2 i JOB av tjänsten Stöd och matchning (STOM). Denna tjänst introducerades för att ge arbetssökande ett mer individanpassat och förstärkt stöd i jobbsökandet. STOM erbjöd en "verktygslåda" med 19 olika aktiviteter, inklusive motiverande samtal, hjälp med CV-skrivning och intervjuträning. Tjänsten utfördes av externa leverantörer upphandlade enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV), vilket gav deltagarna möjlighet att själva välja den leverantör som bäst passade deras behov.

Kundval Rusta och matcha (KROM) – 2020

Som en del av reformeringen av Arbetsförmedlingen och i linje med Januariavtalet 2019, introducerades tjänsten Kundval Rusta och matcha (KROM) i april 2020. KROM syftade till att ytterligare förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare genom att ge leverantörerna större ansvar och frihet att utforma tjänsterna efter deltagarnas individuella behov. Ersättningsmodellen i KROM betonade resultat, med en lägre grundersättning och högre resultatersättning för att incentivisera effektiva insatser.

Rusta och matcha 2 (ROM2) – 2023

I maj 2023 lanserades Rusta och matcha 2 (ROM2) som en vidareutveckling av tidigare tjänster. ROM2 behöll fokus på individanpassat stöd men införde justeringar i ersättningsmodellen och kraven på leverantörerna. Trots intentionerna att utöka tjänstens räckvidd omfattade ROM2 cirka 12 procent av de inskrivna arbetssökande, vilket var lägre än de ursprungliga målen.

Genom dessa reformer har Arbetsförmedlingen strävat efter att förbättra stödet till arbetssökande genom att implementera coachande och matchande tjänster, med målet att effektivisera vägen till arbete eller utbildning.

Vad har varit viktiga grundprinciper i förändringarna.

Valfrihet

En del av denna reform var att införa ett valfrihetssystem där de arbetssökande själva får välja leverantör utifrån ett ratingsystem. Detta ger individer mer kontroll över sina egna karriärvägar och möjlighet att välja den leverantör som bäst möter deras behov. Samtidigt ökar konkurrensen mellan leverantörerna, vilket har lett till att kvaliteten på tjänsterna har blivit viktigare än tidigare. För att ytterligare säkerställa att de privata aktörerna levererar enligt de uppsatta målen och standarderna upphandlas de av Arbetsförmedlingen enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU).

Konkurens

Sedan 1990-talets början har den svenska arbetsmarknadspolitiken öppnat upp för etablering av fristående aktörer, vilket har resulterat i en ökad konkurrens inom sektorn för arbetsmarknadsstöd och utbildning. Arbetsförmedlingen har successivt fått en mer övervakande funktion som fördelar arbetet till fristående aktörer. Många av de tjänster som tidigare erbjöds internt köps nu in från privata leverantörer. Avregleringarna på arbetsmarknaden har gjort att matchnings- och utbildningsbranscherna har blivit en betydande del av den privata tjänstesektorn men det senaste året har utvecklingen vänt i en viss mån då Arbetsförmedlingen återtagit en del av arbetet med att hjälpa långtidsarbetslösa under egen regi.

Effektivisering

Effektivisering har varit en central drivkraft bakom att privata aktörer tagit över delar av Arbetsförmedlingens arbete. Genom att konkurrensutsätta tjänster som coachning och matchning har staten velat öka kvaliteten, minska kostnaderna och anpassa stödet bättre till individens behov. Privata aktörer har fått incitament att leverera resultat genom prestationsbaserad ersättning, vilket syftar till att göra processen snabbare och mer träffsäker. Reformeringen har även varit en del av en bredare utveckling där offentlig sektor fokuserar på myndighetsutövning medan genomförandet av tjänster läggs ut på externa leverantörer.

Sammanfattningsvis har den svenska arbetsmarknadspolitikens förändringar, tillsammans med privata aktörers engagemang och expertis, lett till ett mer dynamiskt och effektivt system för att stödja arbetssökande. De senaste studierna har däremot inte belägg för att resultatet att hjälpa fler arbetssökande till utbildningen eller arbete har förbättrats i förhållande till när det utfördes under Arbetsförmedlingens regi. Den totala kostnaden har varit densamma eller högre för ett likvärdigt resultat. Genom reformen av Arbetsförmedlingen, införandet av Rusta och matcha, och den ökade konkurrensen har privata leverantörer blivit en central aktör i arbetsmarknadens utveckling och det återstår att se om resultaten kommer att förbättras i framtiden.

Utblick mot 2035: Framtidens Arbetsmarknad och Arbetsmarknadspolitik i Sverige

Den svenska arbetsmarknaden står inför betydande förändringar under de kommande tio åren, påverkad av demografiska skiften, teknologisk utveckling och förändrade kompetenskrav. Här analyserar vi de viktigaste faktorerna som kommer att forma arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningen fram till 2035.

Demografiska utmaningar: Färre i arbetsför ålder

Sverige står inför en ökande försörjningsbörda. Antalet äldre (65+) växer kraftigt, samtidigt som en större andel unga studerar längre för att möta arbetsmarknadens krav på högre utbildning. Detta innebär att en krympande andel av befolkningen i arbetsför ålder måste försörja både barn och äldre genom skatter och sociala avgifter.

Möjliga lösningar:

Ökad pensionsålder: För att balansera försörjningsbördan kan pensionsåldern höjas ytterligare, vilket redan skett successivt.
Arbetskraftsinvandring: Sverige kan behöva öka invandringen av arbetskraft för att täcka bristyrken, särskilt inom vård, omsorg och tekniksektorn.
Ökad automatisering och AI: Fler arbetsuppgifter kan automatiseras för att kompensera för färre personer i arbetsför ålder.

Teknologisk omställning och framtidens jobb

Digitalisering, AI och automatisering omformar arbetsmarknaden. Yrken inom tillverkningsindustrin och administrativa tjänster minskar medan behovet av teknisk kompetens, vårdpersonal och kreativa yrken ökar.

Konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken:

Livslångt lärande: Staten och arbetsmarknadens parter måste satsa på vidareutbildning och omskolning för att hjälpa arbetstagare att möta förändrade kompetenskrav.
Flexiblare utbildningssystem: Traditionella universitetsutbildningar kan behöva anpassas för att bli kortare, mer modulära och direkt kopplade till näringslivets behov.
Utvecklade matchningstjänster: Privata och offentliga aktörer inom Rusta och Matcha kan spela en större roll i att hjälpa arbetslösa att hitta rätt karriärväg genom individanpassade lösningar.

Framtida reformer inom arbetsmarknadspolitiken

Svensk arbetsmarknadspolitik har genomgått stora förändringar de senaste decennierna, där privata aktörer har tagit över delar av Arbetsförmedlingens uppgifter. Denna trend kan komma att förstärkas.

Tänkbara förändringar:

Fortsatt privatisering av arbetsförmedlingstjänster: Privata aktörer kan få ännu större ansvar för matchning, vägledning och kompetensutveckling.
Resultatbaserad ersättning: Ersättningsmodeller kan utvecklas för att ytterligare belöna aktörer som lyckas få arbetssökande i långvarig sysselsättning.
Större regionalt inflytande: Kommuner och regioner kan få mer makt att anpassa arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter lokala behov.

Slutsats: Hur ser arbetsmarknaden ut 2035?

Sverige 2035 kommer att präglas av en högre pensionsålder, ökad automatisering och ett stort behov av kontinuerlig kompetensutveckling. Arbetsmarknadspolitiken måste anpassas för att möta dessa utmaningar genom flexiblare utbildningssystem, ökad arbetskraftsinvandring och effektiva matchningstjänster. Den traditionella livsmodellen med ett långt yrkesliv i samma bransch kan ersättas av en mer dynamisk arbetsmarknad där människor skolar om sig flera gånger under karriären.

För att säkerställa en hållbar arbetsmarknad krävs politiska reformer, teknologisk anpassning och en förändrad syn på både arbete och utbildning. Sverige har tidigare visat sig anpassningsbart, och genom strategiska satsningar kan vi skapa en arbetsmarknad där fler inkluderas och där kompetensförsörjningen säkerställs för framtiden.