Metod och teori
Rusta och Matcha

Det här är kraven som finns på alla aktörer i form av kvalitetsansvarig och kvalitetsledningssystem inom Rusta och Matcha.

 

Vid behov ska den kvalitetsansvarige personen fungera som ett stöd till handledarna och personen ska regelbundet följa upp det arbete som handledarna utför med deltagarna.

 

Verksamhetens processer och rutiner ska vara kommunicerade och väl kända hos leverantören. Alla medarbetare ska ha tillgång till de processer och rutiner som krävs för att utföra sina respektive uppgifter.

 

Säkerställande av metodik, innehåll och upplägg för tjänstens genomförande.

 

Tillse att samtliga deltagare i tjänsten får det stöd och de aktiviteter i tjänsten som de behöver för att kunna uppnå tjänstens mål. 

 

Målet är att deltagaren med leverantörens stöd ska komma till arbete eller reguljär utbildning på kortast möjliga tid och på så sätt lösa sin arbetslöshetssituation, se även 1.1.3 Mål i förfrågningsunderlaget.

 

Leverantören ska utforma och anpassa det stöd som tillhandahålls i tjänsten efter varje deltagares individuella förutsättningar och behov, för att deltagaren ska uppnå målet med tjänsten.

 

Leverantören ska aktivt samarbeta med arbetsgivare för att fånga upp kompetenskrav och rekryteringsbehov och utifrån dessa stödja deltagare mot målet i tjänsten.

 

Leverantören ska ha kännedom om vuxenutbildningens aktörer och aktuellt utbildningsutbud för att aktivt vägleda och stödja deltagare som har behov av utbildning för att nå varaktig etablering på arbetsmarknaden.

 

Leverantören ska planera och, inom de ramar som ges av Arbetsförmedlingen, tillhandahålla det stöd och de aktiviteter som deltagarna behöver för att nå målet med tjänsten. Obligatoriskt stöd samt valbara aktiviteter som tillåts i tjänsten beskrivs i avsnitt 4.1.1 Obligatoriskt stöd samt 4.1.2 Valbara aktiviteter.

Leverantören ska genom de aktiviteter som planeras och tillhandahålls stödja deltagaren att aktivt söka lämpliga arbeten och/eller utbildning samt komma i kontakt med relevanta arbetsgivare. Detta stöd ska utgå från de krav och den planering avseende arbetssökandes inriktning som Arbetsförmedlingen redovisar i den arbetssökandes handlingsplan, förutsatt att leverantören har tillgång till deltagarens handlingsplan.

 

Här följer en redogörelse för hur Livek arbetar med att säkerställer att vi följer Arbetsförmedlingens kvalitetskrav. 

 

Övergripande beskrivning av arbetssätt Coachning och handledning - Livek Sjuhärad AB

 

Arbetssätt 

Hur säkerställs att relevant och lämplig metodik genomsyrar hela deltagarens tid i tjänsten?

Forskning och teorier kring val och karriär pekar på att människors val bland annat påverkas av dennes tidigare erfarenheter, upplevda möjligheter utifrån kön, klass, etnicitet etc, uppfattning och kunskap om sig själva och sin omgivning. Vi gör val i livet utifrån vad vi uppfattar som möjligt, som stämmer överens med hur vi ser på den verklighet vi befinner oss i. Hodkinson & Sparkes utformade sin karriärutvecklingsteori som också betonar hur de brytpunkter som uppstår i livet påverkar människor val i hög grad. Super menar också att karriär måste förstås som en process genom hela livet, och ofta innebär det mer än bara yrkesval.

Dessa teorier ligger till grund för vårt förhållningssätt och våra metoder, dvs vårt praktiska arbete med deltagaren, i alla delar av tjänsten. Utifrån ovan nämnda teorier arbetar vi med metoder som bygger på att lyfta deltagarnas medvetenhet om sig själv (INÅT), sin omvärld (UTÅT) och sina möjligheter framåt (FRAMÅT). För att underbygga bra val måste det finnas en tydlig koppling mellan dessa tre, och det arbetar vi med både på individ- och gruppnivå.

Handledaren besitter här expertkunskap inom området och är ansvarig för att utvärdera och eventuellt revidera de metoder som används i tjänsten. Personalen utbildas i ett intersektionellt och reflexivt förhållningssätt för att möjliggöra egen medvetenhet i hur personalen påverkar deltagarens val i samtal, grupper och utveckling av verksamheten.

Kvalitetsansvarig ansvarar via kvalitetssäkringssystemet att personal har rätt utbildning samt att aktiviteterna sker i enlighet med de krav tjänsten ställer. 

 

Stärka och säkerställa individens självkännedom och motivation

Hur säkras att upplägg och innehåll genomförs utifrån att öka individens självkännedom och motivation kopplat till tjänstens syfte, mål och innehåll?

Verksamheten bygger på det teoretiska ramverk som presenteras ovan. INÅT innebär att kartlägga kompetenser, tidigare erfarenheter (utbildning, arbeten och dylikt), intressen och drömmar, värderingar, egenskaper och kompetenser, förutsättningar för deltagaren. Vi använder oss av Peavys konstruktivistiska vägledningsmetoder genom att låta deltagarens egen berättelse stå i centrum för insatsen, då detta ger oss en tydlig bild av hur denne uppfattar sin omvärld och verklighet. Att arbeta med självkännedom och motivation är en process som fortlöper under hela programmet. Dessa sker både i grupp och i enskilda möten med vägledare. I takt med att deltagaren går igenom de olika momenten stärks och säkerställs individens självkännedom och motivation.
Vi har ett lösningsfokuserat förhållningssätt och fokuserar på att stärka det som fungerar och skapa så kallat empowerment hos varje deltagare. Utöver det arbetar vi också mycket med att få deltagaren att förstå hur dennes schema ska fungera och hjälpa till att skapa balans i livet. Vi diskuterar vilka värderingar som styr, vad som hittills har gjorts/inte gjorts och vilka effekter det fått samt vilka effekter den gemensamma planen ska leda till i varje enskilt fall.

Vidga perspektiv

​

Hur säkras att upplägg och innehåll genomförs utifrån behovet av att vidga deltagarnas perspektiv kring yrken och arbetsmarknad?

I vårt arbete utgår vi från ett normkritiskt förhållningssätt och normkritisk pedagogik vilket handlar om processer, att få till ett arbetssätt som utmanar mönster, makt och befintliga system. UTÅT är den del av processen där deltagaren kommer att vidga sina perspektiv i vad som är möjligt. UTÅT handlar om arbetsmarknadskunskap,  branschkunskap (hur ser jobbprognoserna ut inom specifika områden, löneutveckling etc.),  utbildningssystem och studiefinansiering, kontaktnät, samt övriga stödfunktioner i samhället. Utbildad personal inom normkritisk pedagogik och ett material som utmanar vedertagna föreställningar om yrke och karriärval gör att deltagaren får möjlighet att sätta sin egen berättelse i relation till alternativa vägar - vilket kommer att vidga perspektiven. Deltagaren får synliggöra hur normer kan styra val av studier och arbete och vi utmanar deltagarens föreställningar om yrken, kompetenser och utbildningar utifrån kön samt social och kulturell bakgrund samt vikten av kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande. Vi lyfter upp exempel på olika möjligheter och ger deltagarna möjlighet att få träffa och prata med människor som gått olika vägar. 

​

Delaktighet

Hur görs deltagarna delaktiga i tjänsten och hur säkerställs detta?

Från dag ett, i den första kartläggande delen av tjänsten påbörjas vägledningsprocessen - INÅT, UTÅT, FRAMÅT. Deltagarens egen berättelse står i centrum i en grundlig kartläggning av tidigare erfarenheter, förväntningar på tjänsten, förutsättningar, behov och önskemål något som ger både deltagaren och personalen en tydlig bild av var hen står, vart hen vill komma, vilka redskap som finns tillgängliga för att ta sig vidare och vilket ansvar deltagaren själv har i denna process.

Visualisering är viktigt för att deltagaren ska uppleva att hen inte bara är delaktig utan också äger sin egen plan och att den är genomförbar. För att visualisera utgår vi från en modell som bygger på tidigare beskrivna teorier kring val och väljande (INÅT, UTÅT, FRAMÅT). Deltagarna har tillgång till modellen som löpande fylls i under tiden i tjänsten. De tidigare delarna INÅT och UTÅT knyts ihop med FRAMÅT som är den del där planen skapas i sin helhet - FRAMÅT innefattar vilka möjligheter som finns för deltagaren, vad deltagaren behöver för att komma vidare, vem/vilka deltagaren kan ta hjälp av, vad deltagaren behöver göra själv, samt SMARTa mål.

Genom att se varje deltagare där just hen befinner sig, ha en öppen kommunikation med deltagaren och ett professionellt bemötande lyckas vi med att skapa ett förtroendeingivande klimat, något som är en grundförutsättning för att arbeta vägledande. Deltagaren får även en känsla av sammanhang och därmed delaktighet genom att kunna påverka utvecklingen av programmet via kvalitetssäkringssystemet.
Löpande samtal förs om förväntningar och avsteg från delaktighet och närvaro följs upp av ansvarig handledare enligt de riktlinjer som finns för programmet.
Delaktighet görs även möjligt genom praktiska delar som: tillgänglighet i tider som verksamheten är öppen, lokal som är anpassad efter tjänstens krav, användning av lättanvända och säkra plattformar och verktyg, informationsmaterial på lätt svenska eller översatt till lämpliga språk.

Anpassningsplan som beskriver behov och stöd skapas, efterföljs och uppdateras löpande efter behov. 

​

Referenser:

Parsons i Lovén, Anders (2000), Kvalet inför valet, Holland i Amundson E. Norman (2000), Aktivt engagemang – att berika vägledningsprocessen.

Andergren, Leif (2014), Samtala – Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld.

 Alvesson, Mats; Blom, Martin; Svenningsson, Stefan. (2017). Reflexivt ledarska

 

Handledningen bygger på följande fyra förhållningssätt:

• Coachande 

• Lösningsfokuserat

• Intersektionellt

• Reflexivt

 

Coachande förhållningssätt

 

Det coachande förhållningssättet inom ICF-coachning bygger på aktivt lyssnande och kraftfulla frågor för att hjälpa klienten att öka medvetenheten om sina egna tankar, känslor och handlingar. Genom att skapa en trygg och stödjande miljö mojliggörs en djupare självreflektion och förståelse.

ICF-coaching fokuserar på klientens behov och mål. Coachen agerar som en partner i klientens resa och stöttar denne i att klargöra och formulera sina mål tydligt. Genom att använda tekniker som utforskande frågor och coachande samtal uppmuntras klienten att utforska olika perspektiv och identifiera sina egna lösningar.

Vidare betonas vikten av att skapa medvetenhet om och ansvarstagande för klientens egna val och handlingar. Det coachande förhållningssättet inom ICF-coaching syftar till att främja klientens autonomi och empowerment, där klienten själv tar ledningen och ansvar för sin personliga och professionella utveckling.

Empowerment i arbete med människor handlar om att stärka och befästa individers förmåga, självkänsla och självbestämmande. Det innebär att skapa förutsättningar för att människor ska kunna ta kontroll över sina liv och fatta beslut som påverkar dem själva. Genom att tillhandahålla resurser, stöd och möjligheter möjliggörs ökad självständighet och handlingskraft. Empowerment betonar att varje individ har unika styrkor och förmågor och strävar efter att ge dem verktyg för att uppnå sina mål och påverka sin egen utveckling och situation positivt. Det är en process som främjar autonomi och skapar en känsla av befogenhet, vilket i sin tur kan leda till långsiktiga och meningsfulla förändringar.

 

Lösningsfokuserat förhållningssätt

 

Ett lösningsfokuserat förhållningssätt inom coachning innebär att fokusera på möjligheter och resurser snarare än att fastna i problem. Genom att skifta perspektiv från hinder till lösningar skapas en positiv och framåtriktad atmosfär som främjar personlig och professionell utveckling. Till skillnad från de flesta andra modeller för terapi och grupp-/organisationsutveckling är man i Lösningsfokus inte särskilt intresserad av att undersöka problem och vad som orsakar dem. I stället fokuserar man på lösningar, resurser och klientens önskade läge. Det betyder inte att man ignorerar svårigheter och problem, bara att man är mer intresserad av vad klienten vill ha i stället, och vad klienten redan gör som leder honom i den önskade riktningen.

Lösningsfokus lyfter fram styrkor, resurser, goda exempel och positiva undantag, och inspirerar människor att upptäcka och bygga vidare på det som fungerar bra.  Genom att uppmärksamma individens styrkor och framgångar skapas en känsla av framsteg och motivation. Det handlar om att hjälpa människor att definiera sina mål, utforska möjliga vägar och främja självinsikt för att främja hållbara förändringar.

Det lösningsfokuserade förhållningssättet inom coachning innebär även att etablera en tillitsfull relation där coachen fungerar som en stödjande partner. Genom att lyssna aktivt, ställa öppna frågor och engagera sig i klientens perspektiv skapas en atmosfär av ömsesidig respekt och tillit. Att arbeta tillsammans för att identifiera och implementera lösningar blir därmed en gemensam strävan.

 

Intersektionellt perspektiv 

​

Inom arbete med människor betonar ett intersektionellt förhållningssätt vikten av att erkänna och adressera de komplexa sammanflätningarna av olika identiteter och samhällsstrukturer som påverkar individers upplevelser. Intersektionalitet innebär att man tar hänsyn till hur olika aspekter av en person, såsom kön, etnicitet, klass, sexuell läggning och funktionshinder, samverkar och formar deras erfarenheter och möjligheter.

Genom att använda ett intersektionellt förhållningssätt i arbete med människor strävar man efter att förstå och beakta de unika och ibland sammanvävda utmaningar och möjligheter som varje individ står inför. Det handlar om att erkänna att olika typer av diskriminering och privilegier kan samverka på komplexa sätt och skapa unika livsrealiteter.

En intersektionell metod innebär att skapa en inkluderande och trygg miljö där olika perspektiv och erfarenheter beaktas. Det handlar om att lyfta fram och stärka röster som historiskt sett har varit marginaliserade och se till att alla individer har tillgång till resurser och möjligheter på lika villkor.

Genom att använda ett intersektionellt förhållningssätt strävar man efter att skapa en mer rättvis och inkluderande praktik. Det innebär att vara medveten om och utmana strukturer och normer som kan bidra till ojämlikhet och diskriminering. Genom att integrera intersektionalitet i arbete med människor kan man främja en mer rättvis och respektfull behandling och skapa förutsättningar för verklig mångfald och inkludering.

​

Reflexivt förhållningssätt

Inom arbete med människor är ett reflexivt förhållningssätt centralt för att utveckla och fördjupa förståelsen av de komplexa dynamikerna i interaktioner och relationer. Reflexivitet handlar om att aktivt reflektera över och ifrågasätta sina egna antaganden, värderingar och handlingar i syfte att skapa en mer medveten och ansvarstagande professionell praxis.

Att använda ett reflexivt förhållningssätt innebär att ständigt vara medveten om den egna positionen och hur den kan påverka samspel med klienter eller kollegor. Genom regelbunden självreflektion kan man identifiera och hantera eventuella förutfattade meningar och förstå hur ens egen bakgrund och erfarenheter kan påverka bedömningar och beslut.

Reflexivitet främjar också en öppenhet för lärande och utveckling. Genom att vara ödmjuk inför olika perspektiv och vara beredd att ompröva sina egna tankemönster skapas en atmosfär där kontinuerlig personlig och professionell tillväxt är möjlig. Att vara reflexiv innebär att vara öppen för feedback och aktivt söka nya insikter som kan förbättra kvaliteten på det arbete som bedrivs.

Vidare innebär ett reflexivt förhållningssätt att integrera klienters perspektiv och erfarenheter i arbetet. Genom att lyssna på klienternas berättelser och vara öppen för deras synpunkter kan man skapa en mer inkluderande och anpassad praxis.

​

Utöver detta uppfyller Livek alla krav på struktur. Deltagarna får individuella scheman, personligt anpassad planering för att nå sina egna mål och regelbunden kartläggning för att säkerställa att jobbsöket sker på det aktuella läget som deltagaren befinner sig i. Det är viktigt att process för arbetssökandet är strukturerat och mätbart. Den sökande får på det sättet bättre kontroll över sin situation och kan anpassa arbetssökandet och testa nya metoder om det inte ger rätt resultat.